Om Världens Barn

Världens Barn

Riksinsamlingen Världens Barn genomförs av Radiohjälpen i samarbete med 14 humanitära organisationer: Afrikagrupperna, Barnfonden, Diakonia, Erikshjälpen, IM Individuell Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen, Islamic Relief, Läkarmissionen, PMU, Rädda Barnen, Svenska Afghanistankommittén, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset och We Effect.

Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj. Sedan starten 1997 har vi samlat in över 1,4 miljarder kronor för att förändra barns livsvillkor i världen. Tillsammans gör vi en unik insamling med närmare 100 000 engagerade samtidigt som Sveriges Television och Sveriges Radio i många program uppmärksammar kampanjen.

Världens Barn utgör idag stommen i ett av Radiohjälpens huvudområden, genom sina varaktiga internationella humanitära insatser i projekt med ett starkt barnfokus. Radiohjälpen har funnits sedan 1939 och är den enda organisationen som får samla in pengar via public service. Läs mer om Radiohjälpens uppdrag och verksamhet här.

Här har vi sammanställt svaren på de vanligaste frågorna om Världens Barn.

Världens Barn är inte bara en insamling, utan ett brett informations- och solidaritetsprojekt och en folkrörelse som engagerar stora delar av det ideella Sverige.

Vem står bakom Världens Barn?
Svar: Världens Barn är ingen egen organisation utan namnet på en riktad insamling. Namnet är registrerat av Radiohjälpen, som är en stiftelse som ägs av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Kampanjen drivs tillsammans med ledande svenska organisationer som är engagerade i internationell humanitär hjälp och bistånd. Den är därmed unik för Sverige genom att så många goda krafter här samverkar.

Hur fördelas pengarna?
Svar: Alla svenska organisationer som har ett godkänt s k 90-konto och uppfyller Radiohjälpens krav på kompetens, professionalitet och finansiell kontroll kan ansöka om medel till enskilda projekt. Varje öre går in i en verksamhet som godkänts av Radiohjälpens styrelse efter en detaljerad projektbeskrivning och måste redovisas på samma sätt. Radiohjälpen fördelar inga pengar utan ansökan.

Hur vet ni att pengarna kommer fram?
Svar: Genom sättet att arbeta på. Pengarna går inte in i stora system eller till mottagarländer som budgetstöd eller liknande. De fördelas till beprövade svenska organisationer som sedan länge finns på plats och framförallt alltid har ett dokumenterat samarbete med lokala organisationer. Sedan gör vi projektbesök – en del med ett filmteam som dokumenterar projektets verksamhet och producerar s k kvittofilmer för allmänheten – och följer upp. Alla rapporter måste dessutom gås igenom av en oberoende revisor för att säkerställa att pengarna använts på rätt sätt.

Kan ni följa upp hur pengarna använts?
Svar: Varje organisation måste redovisa hur projektet gått och stämma av mot de mål och den budget som fanns i ansökan. Både lokalt och i Sverige ska ekonomin granskas av en revisor. En del projekt löper över flera år, då lämnar organisationen delrapporter varje år. Radiohjälpen har också en fortlöpande diskussion med alla organisationer om projektidéer och hur det sedan går. Vi besöker själva några projekt varje år, även för att dokumentera dem i radio och TV.

Hur mycket går åt till administration?
Svar: En viss administration är absolut nödvändig för att garantera kvalitét i biståndet. Annars finns just risken att pengarna inte kommer fram eller inte gör nytta. Dessutom ska varje projekt granskas och revideras av någon oberoende. För att få ha ett 90-konto får en ideell organisation använda högst 25 procent av medlen för att finansiera sin egen administration och insamling. Inom Världens Barns kampanjapparat är siffran max 15 procent, för övriga organisationer som får del av medlen 7 procent för varje projektinsats – vilket krävs för att täcka nödvändig ekonomisk hantering, finansiell kontroll, uppföljning och revision. Radiohjälpens totala administrativa kostnader uppgick under 2015 till 1% och insamlingskostnaderna till ytterligare 2,9%.

Varifrån kommer pengarna?
Svar: Dels genom enskilda direkta gåvor från radiolyssnare och TV-tittare, både fortlöpande under hela året och framförallt när verksamheten skildras i SVT och SR. En stor del samlas in av Riksinsamlingen som mobiliserar 100 000 engagerade över hela landet. Dessutom skänker en del företag större summor. Det är också många skolor och idrottsföreningar som samlar in pengar och skickar till Världens Barn. Sedan starten 1997 har Världens Barn tillsammans samlat in ofattbara 1,4 miljarder kronor.

Hur många projekt talar vi om?
Svar: Pengar från Världens Barn arbetar i hundratals verksamheter världen över. Under 2015 fördelades medel från 2014 års insamling till 31 organisationer för 66 olika projekt i 38 länder. Hittills under 2016 har 27 organisationer mottagit ungefär 71 miljoner kronor för 59 olika projekt från 2015 års insamling.

Hur ser de projekten ut?
Svar: Det finns en stor variation bland projekten men det de har gemensamt är att de alla syftar till att utsatta barn ska få det bättre. Barn som förlorat sina föräldrar i hiv, barn som sålts som slavar, rehabilitering av barn med funktionsnedsättning, barn på flykt, barn i konflikt är några av de kategorier som förekommer ofta i projektbeskrivningarna. Det finns också en koppling till projekt som erhållit stöd från Radiohjälpens andra stora kampanj, Musikhjälpen. Under 2016 har det varit många projekt för att minska utsattheten vid klimatrelaterade katastrofer och under 2015 var Musikhjälpens tema hiv/aids tongivande även för många projekt som fick finansiering från Världens Barn. Alla projekt är rättighetsbaserade och utgår från barns rättigheter till en trygg uppväxt, till utbildning och till mat för dagen.

Men kan barn som varit med om allt detta verkligen få ett normalt liv igen?
Svar: Människans förmåga att återhämta sig, både fysiskt och mentalt, ur de mest eländiga situationer är fantastisk. Om hon bara får ett litet rep att börja klättra upp efter. Även från botten orkar barnen hitta tillbaka till skrattet och glädjen igen. Världens Barn betyder oerhört mycket psykologiskt i sig bara genom att någon i en annan del av världen bryr sig om.

Går pengarna som jag skänker till Världens Barn till barn på flykt också?
Världens Barn är inte främst en insamling för barn på flykt, men naturligtvis finns det Världens Barnprojekt även för barn som befinner sig på flykt. Men framför allt så försöker Världens Barn hitta projekt som ser till att barn inte ska behöva fly. Förra året gick ungefär hälften av de insamlade medlen till barn i länder som utsatts för konflikt eller naturkatastrofer. Vi kan inte ställa barn på flykt mot andra utsatta barn utan vår hjälp behövs i båda fallen. Långsiktiga, förebyggande insatser för att förbättra situationen för barn runt om i världen – det är det som Världens Barn går ut på.

Hur vet ni att pengarna verkligen gör nytta även på lång sikt?
Svar: Återigen genom sättet att arbeta på. De organisationer som samverkar inom ramen för Världens Barn har alla en stark lokal förankring och effekterna av deras arbete lever kvar även när TV-kamerorna dragit sig tillbaka. Eftersom alla projekt huvudsakligen arbetar med lokal personal, med stöd av våra svenska organisationer, så är de ofta inte lika synliga som de stora internationella organisationerna. Därför ser man ofta inte, att det är just de här organisationerna som också stannar kvar – deras medarbetare är delar av det lokala samhället och fortsätter sitt arbete även när pengarna från Världens Barn har tagit slut. Nyckelordet är "lokalt ägande", målet är att insatsen blir varaktig och på sikt lever vidare även utan fortsatt bistånd. Även om en insats är akut humanitär sker den inom en långsiktig utveckling som syftar till bestående förbättringar. När nyhetsmedia lämnat arbetar vi träget vidare när den akuta fasen övergår i långsiktig återuppbyggnad.

Men – är bistånd så bra egentligen, hindrar det inte mer än det hjälper?
Svar: Precis som med all annan verksamhet kan bistånd som bedrivs på fel sätt få negativa följder. Ett bistånd som baseras på vad givarna vill ge och inte på vad landet och dess befolkning verkligen behöver kan aldrig bli effektiv eller långsiktigt. Därför är den lokala förankringen som vi beskrivit så oerhört viktig – den garanterar, att pengarna sätts in på de ställen där det finns behov, att pengarna går direkt till de drabbade och inte via statliga kanaler. Allt går till tydliga och budgeterade humanitära insatser, enkelt uttryckt prioriteras viktiga projekt som Sveriges bästa organisationer inom olika sektorer driver. Och allt arbete syftar till varaktig förändring och ett lokalt ägande i mottagarlandet.

Pengarna arbetar i världens svåraste områden – det är där de allra mest utsatta finns, de som allra mest behöver hjälp, de som behöver både akut hjälp för att först överleva men sen få hjälp att själva kunna skapa sina egna goda liv. Därför är det så viktigt med det arbete som organisationerna genomför på plats för att se till att pengarna hamnar rätt. De sätts in i verksamheter som vi sett fungerat under flera år och som verkligen gett resultat. Ett bistånd som bedrivs på det sättet stärker de lokala samhällena, ökar deras egen förmåga att klara av både plötsliga och utdragna kriser och bidrar till en genuin förbättring av situationen.

Elisabeth Dahlin 
Ordförande Världens Barn

Per Byman
Generalsekreterare Radiohjälpen